Fackmässighetsbegreppet förekommer i byggsektorns standardavtal och i viss konsumentlagstiftning. Begreppet är en måttstock för att fastställa dels uppdragets omfattning, dels vilket utförande som beställaren kan kräva. Nedan belyses begreppet med inriktning på kommersiella entreprenadavtal.
Utförandet och omfattningen
Enligt AB 04 och ABT 06 ska entreprenaden utföras fackmässigt. Dessutom ska enligt nyss nämnda standardavtal en fackmässig bedömning göras av entreprenören över vissa uppgifter som saknas när entreprenören lämnar anbud – detta till fastställande av uppdragets omfattning.
En utfyllande norm
Fackmässighetsbegreppet är en utfyllande rättslig norm. Det kan illustreras på följande sätt. Ett mycket knapphändigt förfrågningsunderlag föreskriver att ”fasader (x m2) ska målas gula”. Kravet är endast att vissa fasadytor ska målas gula på något sätt. Vi saknar information om fasadernas beskaffenhet. Beställaren har inte krävt ett visst antal strykningar eller närmare estetisk ”finish”. När målaren har ”målat fasaderna gula” är alltså tjänsten färdigställd i detta avseende. Utan utfyllnad av fackmässighetsbedömningar hade vi inte kunnat fastställa några befogade förväntningar på resultatet.
Vad är fackmässighet?
Fackmässighet är det handlande som kan krävas av en normalt skicklig, kunnig och seriöst arbetande fackman inom den profession som är i fråga. Bedömningen av om utförandet är fackmässigt ska ske vid avlämnandet av entreprenaden. Kravet på fackmässighet omfattar inte kunskap som tillkommer därefter, oavsett om det leder till mindre eftersträvansvärda följder. Avgränsningen överensstämmer med vad som gäller för s.k. utvecklingsfel. Som utvecklingsfel benämns olika negativa förhållanden (”fel”) som på grundval av det vetenskapliga och tekniska vetandet vid tidpunkten inte var möjliga att upptäcka – ett utvecklingsfel är alltså inget fel i rättslig mening.
Det som berörs av entreprenaden
Fasadernas beskaffenhet är endast ett förhållande som berörs av målerientreprenaden. I vårt exempel kan vi utgå från att förfrågningsunderlaget saknar detaljerad beskrivning av fasadernas beskaffenhet (förfrågningsunderlaget brister i fackmässighet). Låt oss också utgå från att syftet (uttalat eller inte) med entreprenaden är att uppnå/återfå ett normalt beständigt väderskydd för fasadkonstruktionen.
Vid avsaknad av information i förfrågningsunderlaget har entreprenören enligt AB 04 och ABT 06 rätt att göra en fackmässig bedömning av fasadernas beskaffenhet utifrån tillgänglig dokumentation. Entreprenören kanske gör det fackmässiga antagandet att det rör sig om träfasader som inte har underhållits (målats om) på relativt länge. En fackmässig slutsats leder då till att uppdraget har en viss omfattning, och entreprenören anpassar anbudssumman därefter. Det är omdiskuterat vilka förutsättningar entreprenören ska räkna med i sin fackmässiga bedömning enligt AB 04 och ABT 06.
Utförande- och funktionsansvar
Om entreprenören endast ska anses ha utförandeansvar, så ligger det i förutsättningarna att beställaren har valt färgtyp och att något funktionskrav inte har uttalats. Entreprenören ansvarar inte för att i anbudsskedet kontrollera om den (förmodade) funktion som beställaren eftersträvar är möjlig att uppnå (entreprenören har dock i utförandeskedet en upplysningsskyldighet om vissa upptäckta förhållanden).
Vid vissa funktionskrav är det svårare att göra skillnad mellan vad som omfattas av fackmässig bedömning och kravet på utförande. Om entreprenören ska ha funktionsansvar för målningen så är fasadernas beskaffenhet avgörande för funktionen. Entreprenörens skyldighet att i anbudsskedet undersöka förutsättningarna för kontraktsarbetenas utförande är mer långtgående i ABT 06. I uppdragstypens natur ligger också att skiljelinjen mellan den fackmässiga bedömningen och funktionsansvaret är otydlig. I vårt exempel skulle nog funktionsansvaret kunna leda till oklarheter om vad som omfattas av målarens kontraktsarbeten.
Avslutning
Återigen ska entreprenaden både i utförande- och funktionsfallen vara fackmässigt utförd. Den fackmässiga bedömningen handlar om att ringa in uppdragets omfattning. Bedömningen får i praktiken betydelse vid frågor om föranlett ÄTA-arbete, men också vid tvister om fel. En tvist om ”vad som är fackmässigt” kan alltså handla om såväl omfattning som utförande.
Joel Pälvärinne, Advokat